Tänk efter före...
Motivation
Inre resurser
Bryt dåliga vanor
Var STARK nog att stå ensam, SMART nog att inse när du behöver hjälp och MODIG nog att våga be om det.
När vi tar saker för givet, kommer dessa saker snart att försvinna ur vårt liv. Alltför ofta är vi för envisa för att säga "Förlåt", jag hade fel". Alldeles för ofta sårar vi dem som står oss närmast genom att haka upp oss på småsaker. Ibland är vi så envisa i vår strävan att alltid ha rätt, att vi hellre låter denna envishet försöra vårt förhållande till en annan person.
Du har i princip allt som du har just nu i ditt liv, baserat på vilka val som du har gjort tidigare. Och du kommer att fortsätta ha det så tills den dag du väljer något annat. Du har alltid ett eget val. Det finns alltid ett annat alternativ. Det kanske inte är några enkla val, men de finns tillgängliga. Du kommer inte att få något annat resultat så länge du inte väljer ett alternativ som får dig att växa genom vanor, genom handling och genom förändring.
Ta tag i dina problem istället för att fly ifrån dem. Den bästa lösningen kommer alltid att vara att möta dina problem oavsett hur stora de är. Antingen äger du dina problem och rädslor eller så kommer dina problem och rädslor att äga dig!
Positivt tänkande har ingenting att göra med att förvänta sig att allt bra ska komma till dig. Det handlar om att acceptera att det som händer är bra för tillfället och göra det bästa av situationen. Det spelar ingen roll hur du väljer att se på tillvaron, en del händelser kan inte förstås på en gång. Att fortsätta mot ditt mål trots denna osäkerhet är det enda som spelar någon roll.
Vi är människor. Vi är inte perfekta. Vi lever. Vi provar saker. Vi gör misstag. Vi snubblar. Vi faller. Vi gör oss illa. Vi reser oss igen. Vi försöker igen. Vi fortsätter att lära oss. Vi fortsätter att utvecklas.
Och vi borde vara tacksamma för denna fria möjlighet som kallas livet.
Joråsåatt
Visdomsord
Dalälven
The holstee manifesto
This is your life.
Do what you love, and do it often.
If you don´t like something, change it. If you don´t like your job, quit.
If you don´t have enough time, stop watching tv.
If you´re looking for the love of your life, stop:
They will be waiting for you when you start doing things you love.
Stop over analyzing, all emotions are beautiful.
When you eat, appreciate.
Life is simple. Every last bite.
Open your mind, arms and heart to new things and people, we are united in our differences.
Ask the next person you see what their passion is, and share your inspiring dream with them.
Travel often: Getting lost will help you find yourself.
Some opportunities only come once, seize them.
Life is about the people you meet, and the things you create with them so go out and start creating.
Life is short. Live your dream and share your passion.
Dave, Mike and Fabian (2009)
www.holstee.com/manifesto
Say no more...
Promenad i blåsten
Life is simple
Läste just ett inlägg om att livet faktiskt är enkelt, men att det är vi själva som gör det komplicerat. Har för många år sedan insett att vi lever det liv vi förtjänar. Att vi skapar vårt eget liv och att vi själva väljer vad vi vill göra av det.
När vi var unga var livet lättare, i alla fall kändes det ju så. Men ju äldre vi blir, desto mer vill vi göra saker komplicerade.
Som barn såg vi världen med nyfikna ögon, utan fördomar eller dolda motiv. Vi gillade människor som log och vi undvek personer som rynkade på pannan. Vi åt när vi var hungriga, drack när vi var törstiga och sov när vi var trötta.
När vi blev äldre blev våra sinnen påverkade av negativa yttre faktorer. Vid någon tidpunkt började vi tveka och ifrågasätta våra instinkter. När ett nytt hinder eller en växande smärta uppstod, snubblade vi och föll ner. Detta hände flera gånger.
Till slut bestämde vi oss för vi inte ville sjunka igen, men istället för att lösa de problem som fått oss att falla, undvek vi alltihop istället. Lättast så...
Som ett resultat av detta åt vi snabbmat och drack alkohol för att döva våra sår och fylla våra håligheter. Vi arbetade sena kvällar med flit för att undvika olösta konflikter i hemmet.
Vi började spela fula spel och medvetet bedra andra och oss själva för att komma framåt. Och när det inte funkade, levde vi över våra tillgångar, köpte saker som vi inte behövde och åt och drack lite mer bara för att må bättre igen.
Under tiden gjorde vi våra liv svårare, och vi började tappa kontakten med vilka vi verkligen är och vad vi egentligen behöver.
Det är faktiskt ganska enkla saker som gör livet bättre och mer harmoniskt. Några exempel:
- Var artig, men försök inte att vara kompis med alla runt omkring dig. Spendera istället tid vårda dina relationer med de människor som betyder mest för dig.
- Vårda din hälsa: sov tillräckligt, ät nyttigt och motionera dagligen.
- Bli bättre på att kommunicera med människor. Ingen kan läsa dina tankar.
- Lös konflikter, skaka hand/kramas eller släpp saker du inte kan ändra och gå vidare med ditt liv.
- Slösa inte din tid på avundsjuka. Den enda du tävlar mot är dig själv.
- Omge dig med människor som fyller dina luckor. Låt dem göra saker de är bättre på så att du kan göra de saker du är bättre på.
- Fråga någon om du är osäker.
- Försök inte att göra alla nöjda. Gör bara det du vet är rätt.
- Drick inte alkohol eller använd droger när du är arg eller ledsen. Ta en promenad istället.
- Var alltid ärlig mot dig själv och andra.
- Avsluta ett projekt innan du startar ett annat.
- Håll dig borta från andras drama. Och skapa inte i onödan egna.
- Le ofta och behandla människor med respekt. Be om ursäkt när du ska.
- Var nyfiken, inte blyg. Utforska nya möjligheter.
- Följ ditt hjärta och tro på det du gör. Slösa inte ditt liv att uppfylla någon annans drömmar och önskningar.
- Hur bra eller dålig en situation är nu kommer den att förändras. Acceptera detta enkla faktum.
- Gör misstag, lär av dem, skratta åt dem och se dem som en erfarenhet eller lärdom.
Se till att njuta av livets enkla nöjen. De är gratis och bättre än allt som kan köpas för pengar!
Nyanser i känslor
Tänk att det kan vara så svårt att förklara med ord hur ens känslor är! Det finns så många nyanser i känslolivet, men så få ord för att beskriva dem.
Orden räcker inte alltid till och det gör det svårt att beskriva hur jag känner ibland. Trots att jag alltid strävar efter att vara ärlig och tala om hur jag tänker och hur jag känner.
Det är alltid en lyssnare som ska ta in informationen som sägs, tolka det, reflektera och analysera det. Genom den andra personens (lyssnarens) värderingar, erfarenheter och åsikter kommer denne att tolka informationen på SITT sätt. Vilket ibland kan bli lite fel... eller så är det jag som inte lyckas förmedla det jag vill säga, för att det inte finns ord för allt.
Ibland måste man ta svåra beslut i livet och ibland sårar man också människor - fast man inte vill!
Long time no see
Snart är det dags för termin 4 (av 6) att dra igång och då ska vi ut på VFU (praktik). Jag har fått min plats på rättpsykiatriska enheten i Säter, där de långtidsintagna sitter. Människor som blivit dömda till psykiatrisk vård, iställlet för fängelse för brott som de har begått.
Där ska jag vara i fem veckor framöver. Måste säga att det känns spännnade att vara där, eftersom jag inte jobbat inom psykiatrin tidigare. Samtidigt är det lite speciellt med tanke på vilka människor jag kommer att möta. Att se människan bakom brottet såklart, men icke att förglömma varför de egentligen är där.
Efter Säter kommer jag att läsa fem veckor i skolan igen, kursen heter "administration & ledarskap". Sedan är det två veckors akutspår (akuten, ambulansen eller IVA) och därefter följer 8 veckor på infektionskliniken i Falun. Det ska bli så häftigt att få vara med när det händer lite. Jag gillar ju action :)
Det ska bli kul att äntligen få prova mina teoretiska kunskaper i det praktiska. Förhoppningsvis kommer jag att lära mig en hel del också.
Tjoho!
Vad får de ut av livet?
Hollywoodfruar hit och skånefruar dit. Inte fan är det plogat ända fram där inte.
Sen kategori 2-människor: falska, oärliga människor. Hur går tankarna där då? Om man inte ens kan vara ärlig mot de som står en närmast... allvarligt?!? Jag kan verkligen INTE förstå dessa människor, hur gärna jag än försöker. Undrar om de trivs med sig själva? Kan de väl knappast göra, eller? Är man inte ärlig mot sig själv, då lever man ju i en illusion. Vet man ens vem man själv är då?
Jag skulle aldrig påstå att jag själv är perfekt och kommer aldrig att bli det heller. Men jag strävar i alla fall hela tiden efter att bli en bättre människa, att göra val som jag tror är goda och bra för både mig själv och förhoppningsvis många andra personer.
Personlig utveckling tror jag att det kallas :)
Motiverande samtal
Vi har alla den förmågan som krävs för att förändras, men vissa har lite svårare att finna den inom sig. Målet är att hjälpa dessa personer att hitta den kraften - den inre motivationen.
En yttre motivation, "en morot", är ofta bara en kortvarig förändring och risken för återfall är stor.
Målet med föreläsningen är, att vi som studerar till sjuksköterskor, ska inse vikten av att möta patienten precis där han/hon befinner sig just då. Att aldrig vara dömande, utan att bekräfta och reflektera det som personen säger.
Jag är inte där i mötet för att tala om för personen vad denne ska göra, utan hjälpa honom/henne till att hitta motivationen inom sig. Jag vill nå fram till personen utan att möta motstånd eller murar och det kräver respekt från min sida.
Detta kräver att JAG är förberedd inför mötet, ärlig mot mig själv och har insikt om mina egna "triggers", alltså det som triggar igång mig. Patienten kanske provocerar mig? Det gäller att se bortom dennes åsikter - att se människan bakom missbruket!
Motståndet hos personen är inte en egenskap - det är något som uppstår i mötet mellan oss. Det är inte meningen att vi ska bolla motståndet mellan oss. Jag måste lyssna, respektera, påvisa ett genuint intresse och ge tillbaka positiv feedback.
Jag har makten att styra in samtalet på olika spår och helst där personen har någon form av känslomässigt engagemang. Endast då kan vi bli "allierade" och fokusera på målet.
Det är mycket man måste tänka på i ett möte med en annan människa, särskilt vi som kommer att arbeta med sjuka, svaga och skadade personer. Kanske inte alltid man tänker på sådana saker? Vi sjuksköterskor är mer fokuserade på att hjälpa, bota och lindra genom olika åtgärder.
Ibland är det viktigaste bara att finnas där - att lyssna... att verkligen lyssna!
Något att tänka på?
